I huvudet på en politiker

Det finns en fråga som måste ställas. Det finns en fråga som vuxit sig allt starkare. Det finns en fråga som vi väldigt gärna låtit bli att ställa. Men vi måste.

Efter Fredrik Reinfeldts Almedalstal tränger den sig på. Särintressen, det talade Reinfeldt om, inte utan förakt. Särintressen var inte bra. Kände vi oss träffade, vi med funktionsnedsättningar?

Ja, varför inte? Hur många gånger har vi inte haft anledning! Särintressen har vi ofta setts som.

Fast vi tror inte vi är det. Vi vet att vi är alldeles vanliga människor och medborgare.

Så man ska vara försiktig med begreppet särintresse. Men kanske går det hem för stunden i det retoriska illusionsmakeriet. Vi vill ju alla så gärna lyssna på Fredrik och känna att vi hör hemma i allmänintresset. Allmänintresset, det är bra. Men särintresset, det vet man ju hur det är med det.

Där står vi i hopen som Fredrik Reinfeldt förför och tycker med välbehag ”där får de, särintressena!” Där står vi och tänker på andra. Jag tänker förstås på några direktörer som jag tror Fredrik umgås med (fast jag är inte säker på att han tänker på dem), och arbetarklassen tänker på socialhjälpstagarna medan dessa tänker på invandrarna som i sin tur tänker på facket som bara slår vakt om de sina. Många män med bristande sinne för feminism tänker på kvinnor, som särintresse, allihop. Ja, det blir nästan tänkt på alla.

Fast många med funktionsnedsättningar tänker inte så mycket på andra, av bitter erfarenhet. De vet att det ofta är de som är särintresse, eller hör till dem som räknas dit. När vi nu efter rätt många år med assistansreform och en åtminstone uttalad medborgarskapstanke i våra nationella handlingsplaner plötsligt åter hör ordet särintresse rycker vi därför till. Jag vill inte säga att vi osäkrar vår revolver, men vi tar fram slangbellan.

Och frågan. Jag vill gärna ställa den också till Maud och Jan och Göran, om han hamnar på det han tycker är rätt sida om decimalerna. Och jag ställer den även till Mona och Lars, ty ibland har vi bestämt sett ut som ett särintresse också på första maj. Ja, inte så att det har framgått av de framförda parollerna, det är snarare just det att vi så sällan synts till på dem.

Maria och Peter, ni har väl mest annat på programmet? Jag riktar ändå frågan också till er.

Men till sist och framför allt, Fredrik Reinfeldt, vi som lever med funktionsnedsättningar vet att vi inte brukar hänföras till den minoritet som utgör allmänintresse, utan till den försumbara majoritet som är särintresse. Så du förstår, vi måste fråga:

Är det oss du tänker på?

6 reaktion på “I huvudet på en politiker

  1. Pingback: Stärk Kedjan – en lovsång till de förhatliga särintressena « FullDelaktighet.Nu!

  2. Pingback: Inte i Almedalen i år heller – men i valrörelsen kan mycket hända « FullDelaktighet.Nu!

  3. Pingback: En kampanj från DHR och Unga rörelsehindrade » Bloggmingel

  4. Svempa

    Vi måste reagera alla funktionshindrade och visa oss på stan i alla städer under valrörelsen . Jag lånar gärna ut min skrivelse ”Moderat Människosyn” Vi måste inse att moderaterna är en fara för det vi redan uppnått. Vi måste ha klara mål . För mig är det:

    1. Att de som har sjukersättning tillsvidare inte får släpa efter de som har ålderspension i inkomst efter skatt .

    2. Att arbetsmarknaden görs tillgänglig och att fler funktionshindrade ges möjlighet till arbete efter förutsättning

    3. Visa att ni verkligen tänker införa en lag mot bristande tillgänglighet.

    4. Försämringarna i LSS och personlig assistent måste stoppas.

    Först när dessa 4 saker uppfyllda kan vi känna oss lite tryggare.

    Jag anser att den nuvarande regeringen tangerar en retorik gentemot funktionshindrade och sjuka som kan jämföras med Nazityskland. Jag vet att det är magstark synpunkt men jag grundar den på att moderaterna skyller det höga skatterna på sjukförsäkringen . Underförstått att de sjuka och funktionshindrade är en grupp som är ett problem .
    Man löser detta genom att strama åt sjukförsäkringarna och försämrar villkoren för denna gruppen . Eftersom den breda massan inte identifierar sig med gruppen så accepterar man detta eftersom den stora massan har fått det så mycket bättre, liksom man gjorde i Tyskland. Nu tror jag inte att man kommer att återinföra institutionerna eller börja ta död på funktionshindrade. Men tangeringen med det som hände i Nazityskland och den nuvarande regeringens politik gentemot funktionshindrade och sjuka är skrämmande nog.
    Därför ber jag er alla att reagera i tid .
    MVH Svempa

    Svara
  5. Svempa

    Moderat människosyn!

    Jag är skrämd över hur moderater ser på funktionshindrades livssituation. Jag är tidigare politiker i ett av alliansens partier men har sedan i höstas bytt sida eftersom flera bekanta råkat ut för följande. De har gått på sjukersättning i många år men fått den indragen och hänvisas till af och socialbidrag för att efter denna tid åter få sjukersättning. Det är en skrämmande syn på människan att först ta bort deras försörjning och sedan utreda dom för att komma fram till Oj denna person kan inte förväntas kunna arbeta.

    Moderat syn på människor är Den rika personen är värd sin egendom den icke besuttna är värd sitt värde som arbetskraft åt de besuttna och har han eller hon inte förmågan att arbeta så ska han eller hon leva på svältnivå för att utgöra ett tryck på låglönearbetare och sjuka att vara nöjda med sin situation.

    Att moderater inte tycker funktionshindra har fullt människovärde bevisades för mig när de föreslog sänk skatt på pensioner för personer över 65 år men inte för funktionshindrade Det visar vilken sjuk människosyn moderater har. De flesta funktionshindrade med sjukersättning har 64 procent av den inkomst som Försäkringskassan antar att personen skulle ha om hon eller han förvärvsarbetade (så kallad antagandeinkomst). Den som inte har haft någon inkomst eller för låg inkomst när den fick sjukersättning får garantiersättning som år 2010 uppgår till maximalt 101 760 kronor per år. Många funktionshindrade har garantiersättning eftersom de beviljats aktivitetsersättning i unga år.

    Gruppen har dessutom en arbetslöshet på 90 %

    Svaret som Anders Borg gav på min direkta fråga om varför inte funktionshindrade med förtidspension räknades in bland de pensionärer som skulle få sänk skatt var ” Det måste löna sig och arbeta ” Ja det gör jag gärna efter mina förutsättningar, men ni har ju själva gett mig sjukersättning tillsvidare (förtidspension) för att ni anser att jag inte kan tillföra något till arbetsmarknaden.
    Detta och era skrämmande dåliga insatser för funktionshindrade i övrigt visar att moderaterna inte vill att funktionshindrade ska ha fullvärdigt liv. Socialdemokraterna inledda den nu tragiska utvecklingen i början på 90 talet när man tog bort förtidspensionen och jämställde funktionshindrade med sjuka som underförstått kan bli friska.

    Men de senaste årens jakt på sjukskrivna drabbar även den grupp som enl. läkare och försäkringskassan inte kan tillföra något på arbetsmarknaden och moderaternas ovilja att se detta kan jag inte se som annat än ovilja att tillgodose funktionshindrade en rimlig ekonomisk standard.

    Svara
  6. Gun B

    Mycket skulle kunna sägas om denna fantastiska artikel. Jag citerar bara en stor författare:
    ”Om inte jämlikheten finns måste den uppfinnas.”

    Svara

Lämna ett svar till Svempa Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *