Otillgänglighet = diskriminering

I förrgår genomfördes Marschen för tillgänglighet över hela landet där kravet återigen framfördes på att det införs lagstiftning som klassar otillgänglighet som diskriminering. Det är ytterst angeläget att man driver frågan om att få bort otillgänglighet på olika plan. Det är också tillfredsställande att se att man idag menar alla olika funktionsnedsättningar! Och det är verkligen bra att man demonstrerar!!

Själv var jag med om att genom föreningen ”Anti-Handikapp” tillsammans med bl a Vilhelm Ekensteen planera och genomföra den första ”handikappdemonstrationen” i Sverige. Det var i april 1969 i Lund! Jag minns en äldre dam som tyckte det var bra att vi demonstrerade och gick med oss nästan hela vägen. Men när vi ville in på Systembolaget ville hon inte vara med längre. Inte skulle väl ”de handikappade” in på Systemet?

Men mycket har hänt sedan dess – och oändligt mycket mer måste hända om alla ska få full tillgänglighet. Min Mor hade mycket svår astma vilket bl a innebar att vi aldrig kunde gå ut och äta på en restaurang eftersom det alltid fanns tobaksrök där. Idag är detta hinder undanröjt. Tyvärr fick Mor aldrig uppleva detta. Men Mor hade haft det svårt idag i alla fall – all denna parfymering! Ofta undrar jag hur de parfymerade människorna själva står ut. Och själv längtar jag efter den dag det finns god tillgänglighet på alla matserveringar och caféer för oss med olika födoämnesallergier. Vad vår tillgänglighet kräver är att det finns ett rimligt antal säkra och smakliga alternativ att välja mellan.

Men till mitt dagliga värv – byggandet. Jag känner det som alldeles nödvändigt att åter upprepa att det i själva verket finns många och kraftfulla sanktioner ända sedan 1995 i Plan- och bygglagen som gäller för nybyggnad, ombyggnad och nu även för enkelt avhjälpta hinder! Det är väldigt olyckligt med allt detta upprepande överallt om att det inte finns några sådana sanktioner. Med ett sådant upprepande gynnar man bara de som inte följer bygglagstiftningen. De slipper ju på så sätt konfronteras med sanktionsåtgärderna.

Självklart är det allra bäst om en miljö från början projekteras så att den uppfyller bygglagstiftningens krav på till gänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättningar. Men om inte…

Som jag skrev i en tidigare blogg så har den allra starkaste sanktionen – användningsförbud – kommit till bl a för att kunna kräva ändring där lagstiftningens krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättningar inte ”uppfyllts fullt ut”.

Men det är så klart inte användningsförbud man tar till som första åtgärd. Byggnadsnämnden kan – allt enligt plan- och bygglagen – förelägga ägaren av det aktuella byggobjektet att inom en viss tid vidta rättelse där lagstiftningens krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättningar inte ”uppfyllts fullt ut”. Föreläggandet kan förenas med vite eller med föreskrift att åtgärden, om föreläggandet inte följs, kan komma att utföras genom byggnadsnämndens försorg på den försumliges bekostnad. Byggnadsnämnden kan också begära handräckning av kronofogden så att rättelse sker.

De allra flesta ”enkelt avhjälpta hinder” som tillkommit efter 1995 hade inte existerat om man krävt att felen skulle ha rättats enligt de sanktionsregler som finns för ny- eller ombyggnad!

3 reaktion på “Otillgänglighet = diskriminering

  1. Gulli Kohlström

    Hej Maj!
    Det finns sanktioner – ja – men här i Göteborg har vi exempelvis överklagat ett ärende till Länsstyrelsen, som handlar om ett enligt vår mening enkelt avhjälpt hinder, ett trappsteg in i en butik på 10 cm, som stadsbyggnadskontoret inte anser är enkelt avhjälpt. Då man inte vill ha någon ramp ut i trottoaren, trots att den är bred, måste man i så fall ta upp nivåskillnaden inne i affären, vilket enligt stadsbyggnads-kontoret blir för kostsamt för att anses vara enkelt avhjälpt.
    Vi har föreslagit en avfasning av trappstenen alternativt en asfaltsklack, men det är inte förenligt med regeln 1:12, dvs. det blir för brant och man hänvisar till tipprisken för en manuell rullstol. Ändå finns ju både avfasning av kant ex.vis vid trottoarer och det lär också finnas på sina ställen i Stockholm vid butiker, asfaltsklackar finns på många ställen i Göteborg vid trottoarkanter!
    Vi har överklagat vidare till Förvaltningsrätten, men ännu inte fått något svar. Det finns en mängd sådana här hinder in i butiker och restauranger i centrala Göteborg och vi har anmält ett antal liknande ärenden. I några fall handlar det om något högre trappsteg och där finns ju inget annat alternativ än ramp. Vi har där föreslagit att man skulle kunna avskärma rampen med en kant alternativt med räcken med tanke på synskadade, och då det är en mycket bred trottoar. Men när det inte räknas som enkelt avhjälpt enligt stadsbyggnadskontoret och då det inte finns några vettiga tekniska lösningar är det inte lätt. Sanktionerna, vitesföreläggande skall ju stadsbyggnadskontoret rikta till fastighetsägarna!
    Vidare har vi kontaktat Boverket för att uppmärksamma dem på denna problematik och försökt få dem att hitta lösningar på problemet, men vid senaste kontakten meddelade de att det egentligen inte är deras uppgift att komma med förslag på lösningar. I deras exempelsamling hittar jag inga exempel, som visar hur man löser detta problem med ett trappsteg in i publika lokaler.
    När det gäller överklagan har vi förstått att handikapporganisa-tionerna egentligen inte kan överklaga enkelt avhjälpta hinder, vilket diskuterats tidigare på denna sida, men uppenbarligen går det eftersom vi har gjort det i Göteborg.
    Har inte fått klart för mig hur byggnadsnämnderna/ stadsbygg-nadskontoren ställt sig till denna typ av enkelt avhjälpta hinder på andra håll i landet. Antar att Du Maj vet hur man hanterat detta i Malmö?? Där måste väl också finnas trappsteg in i butiker antar jag. Om man inte kan överklaga de anmälningar som lämnas in till stadsbyggnadskontoret är det ju som ett slag i luften, om de inte anser att det är enkelt avhjälpt.
    Frågan är ju också om en diskrimineringslag skulle hjälpa i ovannämnda fall då den ju skall innefatta en skälighetsbedömning och enligt stadsbyggnadskontorets bedömning av ovannämnda lösning av trappsteget, dvs. att ta upp nivåskillnaden inne i butiken, så skulle det ju bli för kostsamt!! Vi har krävt att få reda på hur kostsamt det skulle bli men inte fått besked om det.

    En annan oklarhet när det gäller lagen om enkelt avhjälpta hinder är
    vem som har ansvar för att de hinder som finns åtgärdas. Det är ju enligt lagen fastighetsägarna, men samtidigt har stadsbyggnads-kontoret en informationsskyldighet plus tillsynsskyldighet. Men här i Göteborg säger man att man inte har resurser att ex.vis göra en kartläggning plus en åtgärdsplan som vi krävt!

    Håller med dig om att man förmodligen kan göra mycket mer
    när det gäller bevakning av planeringen i kommunen. Vid
    granskning av nybyggda lägenheter fann vi ex.vis att de inte
    håller kravet på tillgänglighet, då ytorna är sämre än vad som
    föreskrivs enligt lagen, exvis byggs barkök, trånga passager, för små hygienrum, för att en person med rullstol skall kunna fungera. Vi fann också att man byggt trappsteg till balkonger. Det byggs tvåvåningshus, där det inte är förberett för hiss etc. I en så stor
    stad som Göteborg krävs mycket för att ha koll på att lagen följs.
    Förhoppningsvis blir det bättre nu med den nya PBL då det krävs
    att man granskar tillgängligheten redan i bygglovsskedet och
    då det även kommer att krävas certifierade tillgänglighets-kontrollanter. Enligt vad jag förstod så finns det dock en märklig formulering när det gäller certifierade tillgänglighetskontrollanter då det står – om byggnadsnämnden anser så skall en certifierad kontrollant kopplas in. Så även i fortsättningen kommer det nog
    behövas bevakning från handikapporganisationerna.
    Varma sommarhälsningar
    Gulli

    Svara
  2. kjell winberg

    Vi skulle behövt personer med din kompetens i majoritet i varje kommunfullmäktige, regionfullmäktige, riksdag och regering. Då först hade Sverige kunnat bli tillgängligt.
    En representant för FN sa förra året att funkisrörelsen måste gå samman till en kraftfull organisation. ha kunniga drivande jurister samt göra massiva demonstratrioner så de kan få Sverige att leva upp till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar vilket Sverige inte gör.

    Svara
  3. sven aivert

    Problemet är att få kommunerna att följa det regelverk som finns
    Kommunerna är tyvärr alldeles för generösa med undantag från gällande regler och vi är alldeles för tysta i våra protester också

    Svara

Lämna ett svar till kjell winberg Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *