Jag tar varje tillfälle att koppla upp mig för att följa utvecklingen i Japan. Jag förfäras över förödelsen, lider med de som sörjer och saknar, känner skräck inför härdsmältorna.
Erik skickar en påminnelse. Har du en text tills imorgon (läs idag) till fulldelaktighet? Har jag det?
Minns ni Katrina, orkanen som 2005 slog till mot New Orleans och skapade massiv förstörelse? I efterspelet konstaterades att katastrofplanerna till stora delar hade glömt bort ett helt segment av befolkningen – de med funktionshinder.
2004 gav dåvarande president Bush order där statliga och lokala myndigheter uppmanades att se över skyddet för personer med funktionshinder i sina rutiner vid katastrofhantering, till exempel räddning/evakuering och tillfälliga förläggningar. 2009 kom en uppföljande rapport från National Council on Disability. Resultat: Trots att alla sett misslyckandet vid Katrina, så var medborgarna med funktionshinder fortfarande osynliga i landets katastrofplaner. (Läs mer i Washington Times från 12 augusti 2009) Fredag 11 mars, samma dag som jordbävningen, postas ett inlägg i Vita Husets blogg om nya åtgärder för att inkludera människor med funktionshinder i katastrofplaneringen på alla plan.
Minns ni Haiti? Rapporterna sa likadant. Personer med funktionshinder drabbades värre.
Hur har det gått i Japan?
Vet ej. Jag har inte lyckats hitta källor som kan ange i vilken mån katastrofen slagit värre mot personer med funktionshinder i jordbävningens och tsunamins Japan. Och medan jag skriver den meningen så reflekterar jag över om det verkligen är möjligt för några att ha det värre än värst. Men likaväl…
Genom mina dagliga sökningar av internationella bloggar får jag läsa ett meddelande från Portlight Strategies, en liten ideell organisation i USA. De var bland de första att ta initiativ till förmån för att speciellt tillgodose behoven hos personer med funktionshinder i Haiti. Nu sätter de igång i Japan. Du som vill kan hjälpa till via Paypal eller check. Läs mer här.
Är de seriösa? Christopher och Dana Reeve foundation (Christopher Reeve=skådisen som spelade Stålmannen och sedemera blev förlamad) rekommenderar organisationen under Haitikatastrofen här.
Så har jag skrivit en text som propagerar för välgörenhet som riktas till personer med funktionshinder. Det trodde jag aldrig om mig själv.
Så är det med all sannolikhet. Funktionsnedsatta kommer tyvärr alltid i sista hand vilket jag anser bottnar i synen på människovärdet. Märkligt att TUFfarna aldrig lär sig, TUF= tillfälligt utan funktionsnedsättning.