Varför detta tjat om tillgänglighet?

Ja, så tänker säkert många av er. Livet består ju inte av ramper, hörslingor, anpassningar och teckenspråkstolkar. De är bara förutsättningar, nyckeln som öppnar dörren för oss funkisar ut i samhället. De ger oss möjlighet att delta på den gemensamma arenan. Det som ni normaler – eller kanske vi kan kalla er normater – tar för givet.

Och låt mig nu på en gång slå fast att tillgänglighet är viktigt. Att delta i samhället ger oss nämligen möjlighet att skapa våra egna identiteter – och att påverka stereotypa vanföreställningar om vilka vi är och hur våra liv ser ut.

I media framställs vi regelmässigt som de avvikande som inget annat vill än att kravla oss tillbaka till ”ett normalt liv” – vad nu det är. I morgon sänds andra avsnittet av ”Köping Hillbillies” i Sveriges Television. Här finns funkisarna som inget hellre vill än att bli lika normala som Stenåldersmannen.

Vad är det SVT vill förmedla när man inleder med klipp som:
”Jag kommer aldrig att acceptera att jag har ett handikapp och sitter i rullstol”
”Det var som ett slag i ansiktet att man inte kunde få på sig sina egna brallor ens.”
”Det första man tänkte efter skadan var ju i princip: Ska du få knulla igen.”

Därefter följer en testosteronstinn dimma av bilar, booze och styrkedemonstrationer.

Det konstiga är att jag – som också har drattat omkull mitt i livet, skaffat mig ryggmärgskada och rullstol – inte hittar någonting att känna igen mig i. Däremot kan jag identifiera mig väl med Tobbe i TV4’s ”I en annan del av Köping”. Skillnaden är att han och de andra i den serien framställs som det de är: hela, komplexa människor.

Jag utgår från att killarna i Hillbillies också är hela, komplexa människor, så varför förminska dem – och därigenom alla oss andra – till enheter vars enda mål i livet är att dra på sig brallorna?

Nu borde jag inte bli överraskad. Sveriges Television har notoriskt svårt att förhålla sig till funkisar trots att bolaget är en del av public service. Det som retar upp mig till vansinne är att jag ska behöva betala skatt för att finansiera eländet. Socialpornografi borde på sin höjd säljas under disk.

Läs Annika Taesler om vad SVT egentligen tycker om funkisar här.

Eller köp brittiska Channel 4’s fantasiska mockumentary – drama som driver med dokumentärgenren och funkisstereotyper – ”Cast offs”

Se ”Cast offs” – introduktion här. Den går tyvärr inte att bädda in.

Detta inlägg postades i Tillgänglighet och taggades , , on av .

Om Författaren

Susanne har varit aktiv inom funktionshinderrörelsen sedan mitten av 1980-talet. Hon är en otålig individ som under de senaste decennierna har arbetat på DHR och Handikappombudsmannen, inom olika projekt på Independent Living Institute samt läst in en Master i Disability Studies vid Leeds Universitet. I dag jobbar hon på STIL och Independent Living Institute i Stockholm samt frilansar i egen firma med text, analys och föreläsningar. Hennes intresse för funktionshinderfrågor, social rättvisa, medborgarskap och lika villkor är grundat i rent egenintresse. Något Susanne anser vara en kvalitetsgaranti.

6 reaktion på “Varför detta tjat om tillgänglighet?

  1. Pingback: Kan man förändra världen om man inte syns? « FullDelaktighet.Nu!

  2. Susanne Berg

    Leif,
    i ett samtal om innehållet i min blogg kom en kommentar om ett bra funkisprogram på SVT. Det rörde sig då om ett program på teckenspråk – naturligtvis, tänkte jag tillägga. Min omedelbara reflektion – och kanske den inte är helt rättvis – var att SVT förmodligen inte hade något val (kunskap om/personal som kan teckenspråk) och därför var tvungna att släppa fram Döva själva både i rutan och bakom programmen. Dessutom har – åtminstone i min bok – Döva verkat komma längst av oss funkisar i Sverige när det gäller att skapa sig en politisk identitet. Och resultatet blir kvalitet. Det som är en nödvändighet i det här fallet borde vi/SVT/politiker/allmänhet nog se till att införa som regel i framtiden.
    Nu ska jag leta rätt på anders.se så jag får se något bra för en gångs skull. Valuta för TV-licensen! Yep!

    Svara
  3. leif

    Nu är iofs. inte anders.se en SVT-produktion men visas på SVT-play. Tycker det är rätt bra, men det är mer ett teckenspråkigt program än ett om-döva-program. (ska dock nämna att svensk text finns att tillgå. Länken ovan går till filmen med svensk text aktiverad)

    Svara
  4. Hans von Axelson

    I morgon kommer en intressant undersökning om tillgängligheten till socialkontor (ekonomiskt bistånd) och vårdcentraler. Intressant är att dina idéer om hur man skriver enkätfrågor från HO-tiden och kommunenkäterna fortfarande lever.

    Vill gärna gör något mer kul av forskning som handlar om tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv (måste skrivas ut, annars tror många att det handlar om tillgänglighet i vården). Har du några idéer?

    Svara
  5. Stina

    Träffsäkert!
    Själv har jag inte vågat titta på Köping Hillibillies, blev trött bara av vinjetten. Men idag är det ju strömlinjeformat som gäller, enkelt paketerat så att folk slipper att tänka.
    Det vore väl på tiden att kvotera in ett gäng med funktionsnedsättning inom SVT. Som kan vara med att tänka menar jag.

    Svara
  6. Pingback: Tweets that mention Varför detta tjat om tillgänglighet? « FullDelaktighet.nu -- Topsy.com

Lämna ett svar till leif Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *