Enkelt avhjälpta hinder, lagen som inte efterlevs, eller?

År 2000 antog Riksdagen en nationell handlingsplan ”Från patient till medborgare”, som en del i handlingsplanen skall enkelt avhjälpta hinder undanröjas och det skall vara gjort innan 2010 års utgång. Det innebär att publika lokaler samt allmänna platser ska göras mer tillgängliga och användbara för individer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga!

Enligt 17 kap 21 a § plan- och bygglagen står det följande, ”21 a § I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. Lag (2001:146).”

Vad är då ett enkelt avhjälp hinder?

”Det handlar om att åtgärda olika typer av brister i den fysiska miljön. Föreskrifterna anger vilka åtgärder som omfattas. Till föreskrifterna finns allmänna råd som beskriver hur bristerna kan åtgärdas.
Reglerna omfattar:

  • mindre nivåskillnader, tunga dörrar
  • kontrastmarkeringar
  • varningsmarkeringar
  • skyltning
  • belysning
  • balansstöd (ledstänger)
  • ljudmiljö (gäller för publika lokaler)
  • fast inredning (gäller för publika lokaler)
  • parkeringsplatser för handikappfordon (gäller för allmän plats)
  • lekplatser (gäller för allmän plats)” Källa: Boverket

Vilka platser och lokaler är det som berörs?

”Enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas i befintliga byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde samt på befintliga allmänna platser.” Källa: Boverket

Vem ansvarar?

”Det är den som äger publika lokaler eller allmänna platser som har ansvar för att kraven uppfylls.” Källa: Boverket

Vad händer om inte lagen efterlevs?

”Det är kommunens (byggnadsnämndens) uppgift att övervaka att reglerna följs. Byggnadsnämnden kan besluta om sanktioner mot den ägare som inte följer reglerna.” Källa: Boverket

Inom juridiken är jag lekman, men har förvisso läst en och annan lag. Vad jag har lärt mig är att otydligheten oftast övervinner tydligheten i lagarnas tolkningsutrymmen. Plan och bygglagen 17 kap 21 a § är för mig ett undantag, den är tydlig. Det står vad som skall göras och vem som bär ansvaret. Ni ansvariga även stiftare, tillika lagbrytare, nu är det bara 112 dagar kvar, agera, annars bör ni göra er lika otillgängliga som tillgängligheten!

Detta inlägg postades i Okategoriserade den av .

Om Författaren

Om författaren: Anders Westgerd är civilekonom och verksamhetsledare på GIL, Göteborgskooperativet för Independent Living. Anders ser sig själv som en okonventionell visionär som gärna tänker nytt och annorlunda. Nytt och annorlunda; det är även något tillgänglighetsdebatten behövs genomsyras av!

2 reaktion på “Enkelt avhjälpta hinder, lagen som inte efterlevs, eller?

  1. Karin Schlyter

    Har genom jobb skickat in över 100 tillgänglighetsanmälningar för Helsingborgs stad, fått svar från kommunen, 65 avskrivs, i 7 har verksamheten upphört så man får anmäla nya företaget istället vissa har jag inte fått svar om och TRE!!! är åtgärdade.
    De flesta gällde tunga dörrar, nivåskillnader på max 10 cm och ledstänger.
    I Höganäs skickade vi in 12 st, handläggaren ringde och frågade vad som var bästa lösningen och tog det på allvar, åtta är åtgärdade helt, två till viss del och de två sista inte alls.
    I Ängelholms kommun skickade vi in ca 60 anmälningar, de två som gällde sjukhuset är åtgärdade, ett fåtal restauranger och affärer har fixat ramp, men kommunen lyser med sin frånvaro.
    Så mycket handlar om kommunernas intresse och handläggning.

    Svara
  2. Kjell Winberg

    ”Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren. Föreskrifterna gäller om de hinder som ska undanröjas är enkelt att avhjälpa.” Källa Boverket.
    Lagtexter skrivs så att man ger med ena handen och tar tillbaka med den andra.
    Exempel: Vad är en mindre nivåskillnad? 1 cm eller 50 cm? Trottoaren måste vara så bred att en ramp får plats och blir över för gående. Trottoaren ägs inte alltid av fastighetsägaren utan kommunen, då ska två komma överens. De ekonomiska konsekvenserna är oftast orsaken till att ingenting görs. Flera tjänstemän jag talat med säger: ”Att alla människor är inte lika värda” tvärtemot vad politikerna säger, oavsett färg.

    Svara

Lämna ett svar till Kjell Winberg Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *