Valet är inte enbart mellan pest och kolera – det finns några skillnader mellan partierna

Endast 68.000 väljare skiljer de två blocken åt. Vi är sammanlagt ca 18.000 assistansberättigade. Tillsammans med våra anhöriga och ca 80.000 personliga assistenter skulle vi kunna tippa vågen. Men skulle det betyda något för vår situation? Finns det några skillnader mellan blocken och partierna när det gäller personlig assistans?

Independent Living Institute’s Assistanskoll har ställt 13 frågor till partiernas talespersoner på området. Här är svaren:

Grön siffra –  alla eniga
Orange siffra – skillnader mellan och inom blocken

• 1. Ska assistansen förstatligas så att staten blir ensam huvudman och bekostar all assistans?

2. Ska gränsen för att få Assistansersättning sänkas från dagens 20 timmar grundläggande behov/vecka?

3. Ska det göras en lagändring i LSS §9a om att hela det grundläggande behovet ska räknas och inte delas upp i integritetskänsliga och icke-integritetskänsliga delar?

4. Behövs det ett behovsbedömningsinstrument för personlig assistans som mäter assistanstid i antal minuter för den sökandes aktiviteter per dag?

5. Ska enbart aktiv tid vara assistansgrundande, dvs tid där assistenten aktivt arbetar men inte väntetider däremellan?

6. Ska alla assistansberättigade ha rätt till assistansersättning under sjukhusvistelse?

7. Ska man även fortsättningsvis få behålla den assistans man har efter att man fyllt 65 år?

8. Bör även personer som fyllt 65 år kunna få personlig assistans i framtiden?

9. Ska personer som är synskadade kunna få personlig assistans?

10. Behöver lagstiftningen förtydligas om att assistans ska vara ett medel för att utöva föräldraansvar och kunna arbeta?

11. Bör den föreslagna LSS-insatsen ”personlig service med boendestöd” införas?

12. Bör det finnas en procentsats för hur mycket av assistansersättningen som måste gå till assistentens lönekostnader?

13. Bör det finns begränsningar för hur mycket anhöriga arbetar som personliga assistenter jämfört med ickeanhöriga?

Alla partier vill att assistansen ska förstatligas och inget vill dela upp grundläggande behov i ”integritetskänsliga” och ”icke-integritetskänsliga”. Ett minuträknande behovsbedömningsinstrument efterfrågar inget parti men ett instrument anser man behövs för ”rättssäkerhetens” skull. Inget parti vill ha enbart s k aktiv tid som assistansgrundande och inget vill ta bort assistansen för de som fyllt 65 år. Även personer med synskador ska kunna få assistans och anhörigas assistansarbete ska inte begränsas.

Men några frågor finns där partierna visa försiktiga skillnader. Här nedan har jag sammanfattat hur partierna ser på frågorna.

Om du som väljare vill ha följande åtgärder (rösta på då partierna inom parentes)

  • sänkt 20 timmarsgräns – (S, FP, M, KD)
  • assistans under sjukhusvistelse – (S, MP, FP, C)
  • assistans för de som fått behovet efter 65 – (S, V, MP, C)
  • tydligare lag om assistans för arbete och föräldraskap – (S, V, FP)
  • ”personlig service med boendestöd” – (V, MP, FP, KD)
  • viss procentsats till assistentens lönekostnad – (S, V, MP)

Svaren måste jämföras med försiktighet. Frågorna kan ha tolkats på olika sätt, några svar har formulerats försiktigare än andra. Dessutom vet vi inget om hur starkt ett visst svar är förankrat inom ett parti eller hur framgångsrikt ett parti kommer att arbeta inom koalitionen för sin linje. Svaren lämnades av partiernas talespersoner på området. Men Lars U Granberg (S) kandiderar inte i riksdagsvalet. Hur påverkas partiets linje?

Personligen lägger jag mycket vikt på fråga nr 10: Behöver lagstiftningen  förtydligas om att assistans ska vara ett medel för att utöva föräldraansvar och kunna arbeta? Under de senaste åren har hundratals människor förlorat rätten till assistans och därmed ofta möjligheten att arbeta eller att ta hand om sina småbarn. Att svara nej på frågan innebär att man som politiker avsäger sig sitt ansvar och skyller på Försäkringskassans och domstolarnas tolkning av lagen och struntar i vår medborgarrätt och FN-konventionen.

Den andra huvudfrågan är nr 11: Bör den föreslagna LSS-insatsen ”personlig service med boendestöd” införas? Insatsen är än så länge en ren skrivbordsprodukt och ingen vet hur den kommer att tillämpas, hur den kan påverka våra liv. Som kommunal insats kommer den troligen vara starkt förankrad i hemtjänstkulturen. T o m personlig assistans i kommunal regi bär starka hemtjänstdrag enligt utredningar som även visar att personlig assistans i kommunal regi och kommunal hemtjänst är kvalitetsmässigt sämre och dessutom betydligt dyrare per timme än personlig assistans i icke-kommunal regi. För att spara kostnader genom delad personal ligger det nära till hands att kommunerna vill klumpa ihop oss i boendeserviceenheter (eller ”koncentrat” som de kallades på 70-talet i Stockholm). Då är vi tillbaka där vi var före assistansreformen.

6 reaktion på “Valet är inte enbart mellan pest och kolera – det finns några skillnader mellan partierna

  1. Cecilia Wigström

    Jonas tycker Maria Brömster Lundqvist (FP) i riksdagens socialutskott är bra, men undrar hur mycket förankring hon har i partiet? Som varandes hennes kollega kan jag bekräfta att hon har en stark förankring i partiet och driver på internt i riksdagsgruppen, med stöd av några av oss, för att påminna om vikten av att ex. tillgänglighet blir diskrimineringslagen. Och det är ju också nu på väg så som FP lovade i förra valrörelsen att det skulle införas senast 2011.

    Svara
  2. Jonas Franksson

    Ska man gå efter Adolfs eminenta redogörelse så är det sossarna jag ska rösta på. Jag är inte så förvånad. Jag har träffat de ansvariga politikerna i frågan vid ett flertal tillfällen, men ingen har jag pratat med så mycket som Lars U Granberg och jag vet att han tycker som jag i det mesta numera. Men, och detta är ett stor men, Lars U Granberg slutar, som Adolf skriver, efter valet. Ingen vet vad vi kan förvänta oss från sossarna därefter

    Maria Brömster från Fp och jag tycker också lika om mycket. Men hur stark är hon i det egna partiet och hur stark är Fp i den här fråga i en framtida regering?

    Kenneth Johansson från C ger ibland intrycket av att vara han som bestämmer i de här frågorna i regeringen, men hur mycket bestämmer han i dessa frågor egentligen och hur mycket måste han rätta sig efter vad en ointresserad och okunnig Maria Larsson och en ointresserad Anders Borg säger?

    Och vad vill MP egentligen? Deras linje och hållning i frågan är oklar. Deras svar i enkäten på assistanskoll är otydliga, ofta svarar de bara med ett ord.

    Och sedan har vi V. Partiet som troligen kommer att styra socialdepartementet efter en rödgrön seger. När jag pratar med V är vi helt överens om vilka som ska ha assistans (ja, ja, jag är ännu mer progressiv, men i stort sett), men sedan har vi den stora tilltron till det offentliga och misstanken mot allt som är privat. Fast studier har visat att både vi assistansberättigade och assistenterna trivs och har det bättre i kooperativen och hos de privata anordnarna om man jämför med hur (illa) det funkar i kommunerna. Och vad är det för tramsig hållning man har när det gäller assistans vid sjukhusvistelse?

    Assistanskoll (Kenneth Westberg) och Adolf har rätt ut mycket, men väldigt mycket är fortfarande oklart.

    Svara
  3. Kjell Winberg

    F! 2010
    Jag lyckades få lite tid vid datorn och sökte efter F!:s valplattform. Nedanstående text är tagen därifrån med direkt koppling till funktionsnedsatta.
    ”En trovärdig politik mot diskriminering måste ta hänsyn till att kvinnors och mäns situationer är olika beroende på hur könsmaktordningen samverkar med andra diskrimineringsgrunder som etnicitet, religiös tillhörighet och trosuppfattning, sexualitet, könsuttryck, funktionsförmåga, klass eller ålder.

    Gång på gång ser vi politiska åtgärder som exkluderar icke-vita, homo- bi och transpersoner, sjuka, personer med funktionsnedsättningar och andra minoritetsgrupper.

    Lesbiska, icke-vita och funktionshindrade kvinnor diskrimineras dagligen.

    Personer med funktionsnedsättningar exkluderas ofta redan innan de ens kommit in på arbetsmarknaden p.g.a. bristande tillgänglighet. Vi vill ta krafttag mot diskriminering och driver därför en höjning av skadestånden i diskrimineringsmål. Det måste kosta att bryta mot mänskliga rättigheter.”

    Vid upprepade tillfällen säger sig F! kämpa för de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *