Detta inlägg är tillägnat Kooperativet Kikås, Mölndal. Det blåser iskalla vindar över Sverige nu. Gå gärna med i kooperativets Facebooksida!
Hur har Vård och omsorgsnämnden i Mölndals stad tänkt, när de säger upp samverkansavtalet med Boendekooperativet Kikås och därmed hyresavtalet för de gemensamma utrymmena. – Tre personer med grav utvecklingsstörning och flerfunktionshinder kan inte bo kvar i de lägenheter som i 16 år har varit deras respektive hem!
Boendekooperativet Kikås bildades 1993 med ett aktivt stöd av Mölndals kommun. Syftet med kooperativet var att erbjuda ungdomar en möjlighet att flytta hemifrån, trots att de har omfattande funktionshinder. Ungdomarna är beroende av stöd och service dygnet runt och tillhör personkrets 1, enligt LSS-lagen.
Föräldrarna ville pröva ett boende i kooperativ drift. De mötte ett starkt stöd för detta i kommunen. Det låg i tiden att politiskt stödja alternativa driftsformer. Kooperativet fick erbjudande om att ta hand om bostaden som en s.k. särskilt anpassad bostad enligt LSS. Kommunen och kooperativet tecknade ett samverkansavtal som skulle garantera barnens framtida boende och stöd.
Boendekooperativet Kikås har sedan dess fungerat som bostad för ungdomarna och förmedlat personlig assistans.
Aktuell situation – konsekvenser av uppsägningarna:
Boendekooperativet har idag inga andra inkomster än assistansersättningen, hyran som kommunen betalar för de gemensamma utrymmena och vad de tre hyresgästerna betalar i hyra. De unga vuxna kan inte bo kvar om kommunens uppsägning av samverkansavtalet står fast.
Varför har man då gemensamma utrymmen och vad används de till?
Idag på dagtid delvis för att utföra individuellt anpassad daglig verksamhet. Två av de boende har sådana funktionshinder att de inte klarar av gruppverksamhet. De har laglig rätt till individuellt anpassad daglig verksamhet och rätt att må bra i denna.
På kvällstid används de gemensamma utrymmena för spontant umgänge. Deras funktionshinder gör att de har svårt att mötas i respektive lägenhet och de har inga andra vänner utöver närmaste familj att träffas hos. För att de unga vuxna skall må bra behöver de en mycket lugn miljö och den särskilt anpassade bostaden utgörs just av ytan där de kan mötas på sina villkor.
Vad vinner man i längden?
Vad kommer då Mölndals Stad vinna på att ta bort hyresstödet till kooperativet och kommer detta stå i proportion till vad dessa unga vuxna förlorar i form av livskvalité?
I LSS-lagstiftningen står det att insatserna som ges enligt lagen ska tillförsäkra personen goda levnadsvillkor. Insatserna ska även bedrivas i samarbete med berörda samhällsorgan och myndigheter samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem samt stärka deras förmåga att leva självständigt. Att ta bort gemenskapsutrymmen som möjliggör för personerna att umgås självständigt är det inte att ta ett antal steg i bakåt? Är det inte viktigt att samhället istället stöder individuellt anpassade boendelösningar, för dem som behöver det?
Kooperativet Kikås arbetar nu för att Mölndals Stad ska dra tillbaka uppsägningarna och diskutera innehållet i samverkansavtalet. Om ni vill veta mer om kooperativet Kikås och stödja dem i sitt arbete, gå då in på Facebook bli medlem i gruppen, Upprop: Rädda Boendekooperativet Kikås. Kooperativet Kikås har även varit en förebild för andra. T.ex. har både Göteborgs och Härryda kommuner liknande samverkan.