IG

Handikappförbunden gick för några veckor sedan ut med ett öppet brev till utbildningsminister Jan Björklund och riksdagens utbildningsutskott. Man menar att den nya skollagen innebär en fallucka för elever med funktionsnedsättning.

Rättigheten till särskilt stöd i undervisningen har minskats till att endast gälla till betygsnivån ”godkänt”. Det strider mot nya skollagens portalparagraf. Den säger att ”varje elev ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt” (inte bara till ”godkänt”) och ”skolan skall uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.”

Om alla ska ha rätt till lika skolgång så ska även elever med funktionsnedsättning ha rätt att sträva efter högsta betyg och maximal kunskapsinlärning. Nu föreslår regeringen ett tak vid godkänt, om du använder dig av särskilt stöd. Det blir en särbehandling av elever med funktionshinder, dvs diskriminering.
Men kritiken stannar inte där.

Det är som bekant miljön som funktionshindrar, inte hjälpmedlet. Specialpedagogiska skolmyndigheten dömde i november ut de digitala skolplattformar som används idag i Sverige. Inte en enda utav dom är tillgänglig för elever med funktionsnedsättning.

Men det kommer mera.

Unga Hörselskadade och Unga synskadade delade i april ut Årets Vaxpropp och Förstoringsglas till ministrarna Björklund och Krantz. Priset delas årligen ut till ”person, organisation, en myndighet eller ett företag som på något sätt visad brist på lyhördhet gentemot unga människor med hörselskadors behov och intressen.”

Varför? För att den nya lärarutbildningen inte ges ett obligatoriskt inslag av funktionshinderkunskap. Skolinspektionen har skrivit en rapport om detta. Lärarna kan inte tillräckligt, man vältrar över ansvaret för skolans tillkortakommanden på eleverna, trots att fortbildning erbjuds väljs den bort. Men det stannar inte där. Huvudmännens och skolornas ansvar slås fast bortom allt tvivel i samma rapport.

Var det allt, tror ni? Icke.

Sen 90-talet så har inskrivningarna till särskolan mer än fördubblats. Är det någon som verkligen tror att det skulle bero på att det föds fler barn med inskrivningskriteriet betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder. Trots fostervattensprov, KUB och NUPP-test? Jag tror inte det. Vad jag vet så finns det ingen undersökning som reder ut varför den här ökningen skett, men i en Expressen -artikel om Skolinspektionens kritik gällande Örebro kommuns arbete så är bristande utredningar den genomgående orsaken. Med en skvätt av särbehandling på grund av etnicitet. Den nya skollagen har inga förslag om tvingande återutredningar, i syfte att öka särskoleelevernas rättssäkerhet. ”Att lagstifta om det ter sig lite för omfattande och mer resurskrävande. Blir det nya åtaganden för kommunerna ska det finansieras från första kronan”, sa departementssekreterare Bertil Östberg till Sydsvenskan för några månader sedan. Läs: det är inte värt pengarna. Problemen, som varit kända sedan början på 2000-talet, tas inte upp i den nya skollagen.

Nu räcker det väl i alla fall!! Men nej…

Doktoranden Elisabet Frithiof forskar om just särskolan. Jag kommer ihåg hur hon kom ursinnigt rusande ut ur lokalen när Jan Björklund hade talat klart vid invigningen av rikssärskolekonferensen i Varberg 2008. Ministern hade då förklarat att det föreslagna nya betygssystemet skulle vara detsamma för särskolan som för grund och gymnasieskola. Men i särskolan skulle man inte sätta några IG (icke godkänt). Och högsta betyg MVG (Mycket väl godkänt) skulle kunna ges med mer flexibla kriterier.

Varför hon blev så arg när ministern var så snäll mot eleverna i särskolan? För att ett sånt betygssystem kan bara finnas om dessa betyg aldrig ska användas till något!

Och vem kan egentligen förvånas? Systemen klickar ju perfekt i varandra. De som gått ut gymnasiesärskolan står i särklass längst ifrån arbetsmarknaden av alla grupper. Och de har idag, med undantag av några få Folkhögskoleutbildningar, inga som helst möjligheter till eftergymnasial utbildning. Vad ska de då med betyg som säger något deras kunskaper till?

3 reaktion på “IG

  1. Veronica

    Tideman, Magnus (2000:1). Normalisering och kategorisering. Om handikappsideologi och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. Göteborg: Göteborgs Universitet, Socialt arbete, Avhandling. Studentlitteratur, Lund

    Svara
  2. Veronica

    Magnus Tideman i Halmstad(högskolan) har forskat en hel del på varför inskrivningarna till särskolor har ökat.

    Svara

Lämna ett svar till Veronica Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *