Ska jag som ledarhundsförare tvingas lämna landet?

– Nej hunden är inte välkommen hit!

Det har blivit en standardfras i mitt liv. Och jag som trodde att när jag fick min ledarhund hösten 2009 så skulle han bli nyckeln till friheten. 2,5 år senare vet jag att han definitivt skulle kunna vara det, men hela tiden är det restauranger, affärer, idrottshallar och andra instanser som sätter stopp för det.

Senast häromveckan besökte jag och två vänner O´Learys i Farsta. Vi tänkte äta en bit mat. Besöket slutade i ett intensivt bråk med restaurangen. Trots att vi gång på gång försäkrade att man på matställen får ta emot ledarhund, så sa de nej. Hund som hund, svarade de och tyckte att jag kunde koppla hunden utanför. Trots min förklaring att jag behöver honom, att han är ett hjälpmedel, mina ögon, att en sådan hund är väldigt stöldbegärlig och värd flera hundra tusen kronor, så stod de fast vid sitt beslut.

Jag upplyste dem också om Diskrimineringslagen (2008:567) 2 kapitlet 12 § som förbjuder diskriminering vid köp av varor eller tjänster. Mat på en restaurang är en vara.

Efter ytterligare tjafs lät de oss vara kvar, men var noga med att poängtera att det här var ett undantag. Ledarhundar är och förblir portade.

Det här är bara ett exempel bland en rad nekanden jag har upplevt. I dag på den internationella ledarhundsdagen vill jag därför uppmärksamma dig och alla andra på nedanstående pressmeddelande. Hade jag och min hund Duncan levt i exempelvis Australien hade den här typen av behandling varit förbjuden.

Min fråga är nu till alla er som säger nej, till bla. O´Learys – tycker ni att jag som ledarhundsförare ska tvingas lämna landet?

 

Pressmeddelande 2012-04-24

Ledarhundsförare lämnar Sverige

I morgon på den internationella ledarhundsdagen påbörjar vi vårt uttåg. Vi hade gärna levat och dött i norden, men eftersom det inte går att använda ledarhund i du gamla du fria, lämnar vi landet.

– I många andra länder finns en anti-diskrimineringslag som skyddar ledarhundsförare från utestängning, men tyvärr har vi inget liknande i Sverige, säger Sofia Thoresdotter, en av ledarhundsförarna som bestämt sig för att utvandra.

– När jag har sökt jobb har det flera gånger legat mig i fatet att jag använder ledarhund. OM det hänt utomlands hade jag kunnat gå till domstol, fortsätter hon.

Ida Östlund, en annan av ledarhundsförarna, har tre gånger blivit hindrad från att utbilda sig med hänvisning till att hon använder ledarhund.
– Jag har svårt att se någon framtid i Sverige, säger hon.

– Men i till exempel Australien får jag använda min ledarhund överallt utom
på brännskadekliniker.

I morgon kommer vi, en grupp medlemmar i föreningen Sveriges Ledarhundsförare (SLHF), klockan 10 att ta det första steget på vårt uttåg från Sverige. Kom gärna och ta farväl eller ännu hellre gör gemensam sak med oss och lämna Sverige du med.

För mer info ring:

Joachim Kåhlman, ordförande SLHF, tel: 0738-777 000
Sofia Thoresdotter, vice ordförande SLHF, Tel: 0732-476 877

Länk till pressmeddelandet på SLHFs hemsida

Detta inlägg postades i Okategoriserade den av .

Om Författaren

Anna Bergholtz arbetar som journalist, föreläsare och moderator. Hon kämpar för att förändra media, så att "funkisar" ska synas och finnas där precis som alla andra. För många är Anna känd som Sveriges första blinda filmrecensent och som "Blindchick" efter medverkan i P3:s program. Med två utgivna barnböcker, Trubbel och Fina fisken kan hon även titulera sig författare.

2 reaktion på “Ska jag som ledarhundsförare tvingas lämna landet?

  1. Oskar Fredrik Renvall

    Otroligt av O`Learys i Farsta att de inte följer tillgängligheten. Det är så att de är väldigt okunniga när det gäller tillgänglighetsfrågor.

    Jag undrar varför kan inte myndigheterna inte tillsätta nya tjänster? De får informera andra som saknar kunskaper om tillgänglighet, och får veta vilka regler som gäller. Ungefär som att ringa 112 eller liknande. Detta är för att minska fördomar och attityden framöver!

    Svara
  2. Hans Filipsson

    Fantastiskt bra och träffsäkert skrivet om vår upplevelse, Anna! Vad vi var med om visar så tydligt vad det handlar om. Ska bli intressant att höra O’Learys reaktion… :)

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *