Man skulle kunna höra en knappnål falla. Så knäpptyst är det i lokalen när jag äntrar scenen. Det är uppenbart att jag inte hör till den typiska komikern publiken brukar möta. En spänd förväntan ligger i luften.
Efter att ha fällt ihop min vita käpp, placerat den bredvid mig på golvet fattar jag tag i micken.
Hej allihop! Anna Bergholtz heter jag och jag ser inte ett smack. Det känns faktiskt som om att det här giget redan går bättre än mitt förra, för då stod jag nämligen hela tiden med ryggen mot publiken.
Ett befriande skratt hörs från publiken. Därefter fortsätter jag att berätta om diverse dråpligheter jag råkar ut för som blind. Jag delar med mig av de fördomar jag möter och naturligtvis kryddar jag lite extra, vilket är stå upp komikens essence. Med en enorm kick och härliga skratt och applåder bakom mig lämnar jag scenen en kort stund senare.
Humorn har alltid varit ett viktigt verktyg för mig att hantera min synförlust, min funktionsnedsättning och framförallt människors fördomar, dumhet och okunskap. Hösten 2010 tog jag humorn ett steg längre. Nämligen genom att prova stand up Comedy. Genast kände jag publikens positiva gensvar och längtan efter att få se oss funkisar på komikerscenen.
Jag vill därför med detta inlägg uppmana fler personer med funktionsnedsättning att prova stand up Comedy. Genom humor kan vi avdramatisera och få bukt med en del fördomar, tror jag. För egen personlig del har det också varit ett sätt att bearbeta de konstigheter jag i dag möter som blind och som aldrig inträffade när jag var seende. Dessutom är det fantastiskt att få underhålla och så har man roligt själv. Kort och gott – med komik och humor har vi mycket att vinna.
Jesper Odelberg var troligen den första funkis stand up komikern i Sverige. Därefter följde några till, mestadels killar. Exempelvis Jonas Helgessons som skrivit Grabben i kuvösen bredvid och ett CP-bra liv. Men nu syns även funkistjejerna på komikerscenen, vilket är superkul. Jag vill avsluta med att tipsa om någon jag själv gillar. Nämligen Hanna Danmo. Hanna skojar om sin asperger och alla andra diagnoser hon har. Hon gör det med en egen stil, som nog överraskar de flesta. För vem kan väl ana att, en till synes proper tjej som Hanna, med alla sina diagnoser är så sextokig. Utöver det bjuder Hanna på tuffa minnen från barndomen. Jag tycker det är både roligt, nytt och banbrytande med tanke på de fördomar många har om funkisar. Hanna ser du framförallt uppträda på olika klubbar i Stockholm.
Kjell – man kan faktiskt lära sig att köra stand up. Trodde själv inte det var möjligt. Gick en kurs för Tomas Oredsson på Fridhems folkhögskola och det var helt fantastiskt. Ett tips till alla som vill prova på det här med humor och att uppträda.
Pernilla – tack för tipset om Rättviseförmedlingen. Tycker själv det låter som en jättekul idé med en show av kvinnliga funkiskomiker.
Bra! Det vore något för rättviseförmedlingen, en lista med ståuppare med egna funktionsnedsättningar. Kanske ännu hellre kvinnor med egen funktionsnedsättning. Skulle i alla fall vara en show jag gärna skulle gå och se!
Över huvud taget tror jag det finns bra sammarbete att etablera med Rättviseförmedlingen, och jag vet att de ställer sig positiva till det. Jag har talat med dem, de vill gärna ha förslag på kompetenta människor som på ett eller annat sätt bryter mot normen, däribland människor med funktionsnedsättning. http://rattviseformedlingen.se
Bra Anna! Idag var jag på Ängelholms sjukhus, synavdelningen. I receptionen står en dam som fick ett par små kvitton på betalning. Receptionisten säger: ”Här kan du se varför betalkortet inte fungerade”. Hur ska jag det, som inte ser, svarade damen. Jag fick ett gott skratt! Inte ens på en avdelning för synskadade är man klar över att gravt synskadade inte kan se. Det är riktigt som du skriver om humor. Tyvärr följer den förmågan inte med funktionsnedsättningen.