Tv:n står på medan jag sitter och jobbar vid köksbordet. I bakgrunden hör jag orden ”funktionshindrade” och ”media” och likt en värmesökande missil styr jag min elrulle mot tv:n och ser ett inslag från Västnytt om kort dokumentärfilmen ”Bad Mongo”.
Blir givetvis väldigt nyfiken och googlar på ”Bad Mongo”. Förutom en massa träffar på vad som verkar vara en väldigt känd låt av Turbonegro finner jag följande: ”Han lever ett liv långt bortom institutionernas rekommendationer. Han super, trashar cyklar och spelar bort sina pengar på poker. En film om Duong, som trots sin begränsade rörelseförmåga väljer att leva sitt eget liv och inte någon annans.”
Filmen är regisserad av Tomas Haglund och Oskar Sjödin. Av klippet i Västnytt framgår det att en av regissörerna arbetat som personlig assistent hos Duong och att de då pratat om hur människor med funktionsnedsättningar porträtteras i media; antingen ”antingen som något slags litet offer som lallar omkring och inte reder upp tillvaron eller som någon slags inventerad hjältekaraktär ”David Lega-kulten” otroligt framgångsrika, ambitösa, starka och så finns det ju faktiskt en majoritet, en förkrossande majoritet av människor med funktionshinder som inte lever sådana liv och Duong är en av de mest pessimistiska människor jag träffat.”
Senare i klippet få man se Doung berätta om att han drömmer om att resa till ett varmare land för han har aldrig åkt längre än till Danmark.
Och det enda jag tänker på när jag ser klippet är att det är så befriande. Så befriande att se en människa, en 26 årig kille från Götet som är funkis och som inte är varken hjälte eller offer. Någon som inte är med i ”David Lega-kulten” där man är så fucking amazing bara för att man sitter i stol och är positiv hela tiden eller ett offer som filmas på toaletten under en intervju.
Jag känner mig inte speciellt som ett ”Bad Mongo” utan bara som ett stolt ”Mongo” som är trött på funkisar som hjältar eller offer.
Pingback: Bad mongo « Unga Rörelsehindrade Göteborg
Nu kommer den på SVT!
http://www.svt.se/2.174787/1.2834840/bad_mongo
Lördag 4 juni visar HBTQ-festivalen i Göteborg en teckentolkad version av Bad Mongo. Se deras program för mer info: http://hbtqfestivalen.se/
I fredags hade vi en visning av BAD MONGO på Stadsbiblioteket i Göteborg. Det gick väldigt bra. Publiken var fulltalig och mycket entusiastisk. Efteråt kom många fram till mig och gav fin respons. Till min stora glädje började en äldre kvinna att skälla på mig för saker som personerna i filmen gör. Jag bad henne flera gånger vänligt men bestämt att diskutera den saken med killarna i permobil och inte med mig. Men det gjorde hon inte utan fortsatte att gå loss på mig. Vad var det då som var bra med det? Jag tänker att det ändå bevisar min tes om att fördomarna och osäkerheten får människor att behandla funktionshindrade/funktionsnedsatta som att dom inte finns, eller åtminstone inte är att räkna med eller kan ta egna beslut, stå för sina egna handlingar eller åsikter. Under alla mina år som jag har jobbat inom boenden eller som assistent så har det ständigt varit samma sak. Gubben i korvmojen som tittar på mig och frågar: ”Vill han ha senap på korven?” Alltid samma svar: ”Inte fan vet jag, fråga honom.”
Underbart!
Det ifrågasätts ju aldrig att gemene man/kvinna är just vanlig, men vi ska vara antingen offer eller hurtbullar – aldriga bara vanliga, partyglada, lata strulputtar.
Undrar om det beror på den egna rädslan hos icke-funkis-kollektivet att hamna mitt bland oss nån gång….*funderar*
Skulle hur som helst vilja se hela filmen nångång.
Det är mycket glädjande att filmen fått ett så pass bra genomslag. Roligt att du tyckte om reportaget om Bad Mongo. Dessutom så har andra hört av sig efter att ha läst din artikel här.
Hej Emma, vad kul att du skriver om vår film, jag tänkte ta tillfället i akt och helt ogenerat göra lite reklam. Om du har möjlighet så är du och alla som vill välkommna till stadsbiblioteket i Göteborg den 4/3 2011 då kommer Bad mongo visas tillsammans med en massa annan film från västsverige. Mer info här: http://www.facebook.com/?sk=messages#!/event.php?eid=146633582064117.
Om inte har möjlighet att komma kan du maila mig din adress så skickar jag en hembränd DVD till dig.
Hej!
Jag gillar verkligen detta och känner hopp för framtiden, tack!
Undrar angående länken, den funkar inte? Vill väldigt gärna komma den 4/3.
Och skulle även vilja ha kontakt med dig angående andra filmvisningar osv.
Allt gott!
Mvh iki
Iki! Sök på Marionettfilm på fejjan så kommer du rätt.
Mvh
Tomas
Felet med dagens samhälle är att man inte ser oss som dom olika individer vi är
Man buntar i hop oss i en enda stor grupp
Det är därför det är så svårt att kkunna få den personliga hjälpen många a´v oss ärr beroende av
Vi är faktiskt helt vanliga människor enda skillande mellan oss och dom så kallade friska är funktionshindret och det är även det olika från individ till individ även om sjukdommen har samma namn
Prova Moomsteatern ena vårpremiär – Lida efter Stephen Kings roman. Garanterat oväntat från såna som oss…
http://kjellstjernholm.blogspot.com/2011/02/lida-och-jag-niclas-pa-moomsteatern.html (med reklamfilm, även på youtube http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=kK34quGpgj8)
Jag såg detta igår på Landet runt tror jag det var. Jag blev så glad och lättad.
Så skönt att det visas ”vanliga” personer men som då har en funktionsnedsättning. Man behöver inte vinna OS för att bevisa för sig själv eller någon annan att man duger kontra det blir ingen snyfthistoria hur synd det är om en. Man får vara ”vanlig”, vad det nu är? hmm
I och för sig kan det vara en utmaning i denna sits att leva ett ”vanligt” liv för det är ju inte helt självklart att man faktiskt kan leva som man vill.
Men ett bra filmklipp det lilla jag såg. Jag är heller inte någon hjälte och inget offer utan mitt mål är leva som jag vill vare sig jag har en funktionsnedsättning eller inte.