Kommentarer till Skillnad på folk och folk?

Av: Sven Aivert

Sven Aivert — Mon, 14 Mar 2011 15:22:27 +0000

Jag tror inte åldern är avgörade för att engagera sig i det handikappolitiska arbetet det är nog mer vilken grundinställning man har i botten
Vi som hat kommit upp i ålder har skämt bort våra barn med att dom inte behöver engagera sig i samhällsutvecklingen tyvärr så får vi nog vara lite kritiska mot oss själva som inte heler alltid har velat släpa in dom som är yngre i våra föreningar

Men vi måste nu se till att det händer något ordentligt så att vi får fart på det som händer i samhället med alla sociala försämringar

Man skulle egentligen göra som dom galna mödrarna har gjort man skulle samlasutanför riksdagen en dag i veckan och bara visa på att vi inte kommer att ge oss föörän vi får ett samhälle där man tar hänsyn till oss som människor och ser till att vi får den assistans som är nödvändig för många av oss

Av: kjell Winberg

kjell Winberg — Sun, 13 Mar 2011 12:44:03 +0000

Det är bra med politikerkontakter och särskilt om man får svar vilket inte alltid är fallet. Men för att nå verkliga resultat räcker det inte med några få politiker eftersom det krävs majoritet i besluten om förändring av exempelvis tillgängligheten.
Bäst hade varit om personer med funktionsnedsättning bombarderade politikerna med brev där de talar om sin livssituation och ställer krav om förbättringar.
Lycka till den 18 mars!

Av: kjell Winberg

kjell Winberg — Sun, 13 Mar 2011 11:12:37 +0000

Jag håller med men om flera kom tillsammans så skulle vi säkert finna många olika sätt att påverka TUFfarna (de Tillfälligt Utan Funktionsnedsättning). Se bara det man gjort i Växjö. Ett av Sveriges månghundratals assistansföretag tillsammans med handikapporganisationer satte ut koner vid för rullister otillgängliga platser. Tog kontakt med massmedia, politiker och diskuterade med folk som ville veta varför man satt ut koner. För att göra en sådant krävs pengar och kunnigt folk att ställa upp.
Marschen för tillgänglighet går av stapeln på ett trettiotal platser i landet och det är bra. MEN det är alldeles för få personer på varje plats. Tänk om Marschen kunde hållas 4 ggr per år eller mer! Det skulle behövas marsch för personlig assistans, för att skolor ska bli tillgängligt för alla elever med olika funktionsnedsättningar, för lämplig pedagogik och hjälpmedel osv.

Det största problemet är att få folk att engagera sig. Ett problem i de flesta handikapporganisationer är att flertalet medlemmar är mellan 65-100 år gamla och orkar inte. Det säger jag som är nära 77 år.

Av: Gun Bengtsson

Gun Bengtsson — Sat, 12 Mar 2011 14:34:39 +0000

Bra idé att i större utsträckning behandla också sjukförsäkringen på denna blogg. Detta är ju högst aktuellt och behovet av reformer skriande. Det gäller inte minst bemötandet från FK och möjligheten att komma i kontakt med myndigheter. Servicekontoren ska ju slopas i besparingssyfte.
Den oärliges fusk drabbar i hög grad alla hederliga – också något att ta itu med.
Glöm inte att underteckna det upprop som imorgon finns i många kyrkor om sjukförsäkringen. Går också att skriva under via nätet.

Av: Sven Aivert

Sven Aivert — Fri, 11 Mar 2011 08:30:45 +0000

Det är alltid bra att skriva till våra riksdagsledamöter och det vore bra om så nånga som möjligt gjorde det
Jag tror att det är ett bra sätt att ppåverka
Jag har bara positiva reaktioner av detta flera riksdagledamöter har hört av sig

Av: Satu Viljosdotter

Satu Viljosdotter — Thu, 10 Mar 2011 15:23:31 +0000

Bra skrivit, va och kollade på en lägenhet som jag ville ha, men den skulle bli för dyr att anpassa. Så jag får snällt leta vidare, tyckte de på bostadsanppassningen.

Av: Björn Thorén

Björn Thorén — Thu, 10 Mar 2011 14:49:34 +0000

Hej Sven och Kjell!

Ja, jag håller också med Sven. Det behövs en massa eldsjälar som visar väg och vågar ta upp kampen och göra sig obekväma – lika mycket behövs de som kan det politiska språket och vet hur den världen fungerar med uppvaktningar, etc.

Jag kan dock skönja en ändring i den utbredda jag-ismen, att man tänker bara på sig själv, och det är att medborgare är återigen beredda att demonstrera. Se på Marschen för tillgänglighet, till exempel, som har brett ut sig över hela landet. Vi verkar dels mer mottagliga till att demonstrera men också att slåss individuellt för våra rättigheter och det är tackvare våra eldsjälar som smittar av sig. Det blir en kedjereaktion, kan han/hon så kan jag. Jag vill inte nämna någon av dessa fantastiska människor vid namn för då vill jag nämna alla med rädslan att jag glömmer någon så därför låter jag bli.

Any way. För egen del har jag tappat tålamodet att bli undanskuffad ekonomiskt så jag skrev ett blogginlägg om detta på min blogg, ”Nalles tankar från roten”, och skickade länken till Riksdagens ledamöter och till Socialutskottet och Socialförsäkringsutskottet vilket resulterade i att jag fick en heldel svar plus att jag har träffat en riksdagsledamot från Miljöpartiet och så ska jag träffa en till från Socialdemokraterna den 18 mars och plus att jag fick mail ifrån Lars Ohly. Det var nödvändigt för mig, att få berätta för några som bestämmer hur det är och nödvändigt eftersom många av Riksdagsledamöterna vet inte hur det är i verkligheten.

Miljöpartiets Riksdagsledamot kommer motionera om förhöjt bostadstillägg och sjukersättning och Lars Ohly sa bland annat:
”I vår riksdagsgrupp kommer ett av de viktigaste projekten under året vara att gräva djupare i frågor om att ta fram bättre åtgärder för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Personer med funktionsnedsättningar är en av de grupper vi kommer titta särskilt på och vi kommer att diskutera olika förslag med företrädare för handikapprörelsen. Vi kommer då också att titta mer på frågan om att de som inte kan få jobb ska kunna leva ett bra liv, både för att sysselsättningsfrågan ju inte går att lösa över en dag och för att det alltid kommer finnas vissa grupper som kommer stå utanför arbetsmarknaden.” Intressant tycker jag.

Vi måste fortsätta kräva våra rättigheter.

Ta hand om er!
Nalle